love is in the air....

Så var det med det. Min kaxiga attityd mot män alltså. 

Självklart så stretade jag emot in i det sista. Inte skulle jag ha en man, jag skulle minsann klara mig själv nu (förutom att någon måste sätta in propparna eftersom jag satte dem åt fel håll). Och barnen då! Har ju en hel hög med ungar, barnbarn och släkt...Och tveksamheten fanns där med, och fel hittade jag överallt, plötsligt gick det för fort, och gift är jag ju fortfarande...oja, det fanns hinder och jag gjorde allt för att backa ur. Skitjobbig var jag ju. 

Ingenting skrämde iväg honom. Han bara fortsatte vara sådär kolugn med sin djupa sexiga röst. Vem kan motstå det då?! 
Så det blir att se fram emot en höst och en lång vinter i mörkret med en sann bokmal =)

 

Fan..jag hann ju bara pussa en enda groda...

Mammen